Search

Intervjuserie: Anders Svensson: "VM 2002 grämer fortfarande"

fotbollenligtkenny
Apr 2, 2015
15 min read

Anders Svensson Elfsborg fotbollenligtkenny.com

Foto: C More

Han har gjort nära 250 allsvenska matcher, över 100 Premier League-matcher, spelat två VM- och tre EM-slutspel, vunnit två SM-guld och är med sina 148 A-landskamper Sveriges meste landslagsman genom tiderna. Anders Svensson är utan tvekan en av Allsvenskans mest meriterade spelare – och 38-åringen gör sin sista säsong i år.

I en lång intervju berättar den förre landslagsmittfältaren bland annat om sin nya position som mittback och sin syn på den spännande Allsvenskan 2015 – samt blickar tillbaka på karriären och tiden i England, stolpträffen i VM 2002, när Henrik Larsson sjöng Lena Philipssons ”Det gör ont” och om Tommy Söderbergs vilda glädje i omklädningsrummet. – Det var någon vatten- eller sportdrycksdunk som flög upp och han körde någon sorts jubelrusch genom hela omklädningsrummet. Han gick fullständigt bananas, säger Anders Svensson. Han fyller 39 år i sommar och gör i år sin sista säsong i karriären. Men trots att veteranen stolt och nöjt kan luta sig tillbaka och reflektera över sin långa och framgångsrika karriär är han noga med att påpeka att det inte är över – än. – Jag har haft en lång och fin karriär som jag är väldigt stolt över så det är dags att fokusera mer på familjen. Men inte nu, om ett år, säger landslagslegendaren. För innan karriären är över för Anders Svenssons del, är det ju en sista säsong kvar att spela. Och det är på förhand en spännande säsong som komma skall. – Det tycker jag. Det är kul att Hammarby är tillbaka med mycket publik och drag kring sina matcher. Sen är det ju så att Malmö har banat väg lite grann med en fantastisk fjolårssäsong och tagit SM-guld två år i rad och gått in i Champions League som första lag i Sverige på väldigt väldigt länge. Så de är ju ett lag som imponerar och gör väldigt mycket saker och ting rätt. Vi som ligger bakom där vill ju naturligtvis gärna utmana och fightas med dem, så det känns som ett väldigt spännande år. ”Allsvenskan inte så dålig som folk tror” Förutom 'Bajens' återkomst och MFF:s succeår ifjol är det en del annat som bidrar till att Allsvenskan 2015 känns hetare än på länge. Det har ju också värvats friskt från flera håll och tunga namn som Rasmus Elm, Viktor Elm, Magnus Wolff Eikrem, Rasmus Bengtsson, Diego Lugano, Astrit Ajdarevic, Sebastian Eriksson och Emir Bajrami gör att Allsvenskan blir ännu rikare på profiler och att kvaliteten stiger. Det är ju många som har kommit till Allsvenskan från Europa för att göra en nystart i karriären. Att etablerade spelare kommer hem mitt i karriären, några av dem p.g.a. tunga skade-/sjukdomsperioder visserligen, men vad säger du om det? Är Allsvenskan på väg uppåt i status? – Svårt att säga, men det är klart att Allsvenskan inte är så dålig som folk tycker och tror. Allsvenskan är väl inte den bästa i ranking och så där, men det finns mycket kvalitet. Tittar man på det här med att man flyttar hem så är det väl karriärer som gått lite i stå och man känner kanske att man vill flytta hem till familj även om man inte är så jättegammal. Tittar man på Emir (Bajrami) och Rasmus Elm så är det mycket p.g.a. skador och som situationen ser ut utomlands så får du inte riktigt det tålamodet från klubben då man som spelare har kostat mycket pengar och det kostar mycket pengar att rehabilitera skador. Och du slussas ju inte in successivt utan där vill de ju få ut någonting av alla pengar de investerar och då pressar de dig och då kommer det ofta tillbaka skador. I deras två fall så tror jag det handlar om att få bukt med deras problem på ett bra sätt. Just Rasmus Elm och Emir Bajrami är ju två tunga hemvändare. Vad kommer de att tillföra Allsvenskan? – Det är så svårt att säga nu. För det första så handlar det för de att bli friska och hela, liksom. Det är det viktigaste för båda två. Sen är det ju två otroligt duktiga fotbollsspelare, så kan de komma tillbaka i gammalt gott slag så blir de ju tongivande nyckelspelare i hela Allsvenskan båda två, det är inget snack om saken. Hur ser du på att 9 av 16 allsvenska lag 2015 spelar på konstgräs? Den nya generationen som har växt upp med konstgräs tycker kanske inte att det är så märkvärdigt. Men vad känner du som inte är uppväxt med konstgräs på samma sätt? – Det är ju lite så som utvecklingen har gått. Men jag hoppas väldigt mycket på det här nya hybridgräset som kommer, att det kan fungera och att man kan lägga pengarna på det och få spela på riktigt gräs. Det är ju en lite skönare känsla att spela på gräs. Men samtidigt, om gräsplanerna är för dåliga så tycker jag väl att en bra konstgräsplan..., säger Anders innan han avbryter sitt resonemang, tar en snabb funderare och fortsätter: – Fast det finns ju väldigt dåliga konstgräsplaner med. Jag spelar helst av allt på en riktigt bra gräsplan, så är det bara. Hur känns kroppen nu inför den allsvenska premiären? Hur är formen? – Den känns ok, sen är det ju så att jag blir ju inte yngre direkt. Jag är gammal så det tar lite längre tid att återhämta sig och så vidare. Men jag känner att jag hänger med bra. Jag har inga större skadeproblem eller känningar så det känns bra, säger den 38-årige veteranen. Vill slåss om Europaplatserna Fjolårets fjärdeplats för Elfsborg var ett steg i rätt riktning från den tunga säsongen 2013 där man slutade på en sjätteplats. Den här säsongen ser Anders Svensson gärna att laget fortsätter på den inslagna vägen från ifjol och slåss i toppen av tabellen. – Målsättningen i år är ju att spela så bra fotboll som möjligt och ta så många poäng som möjligt. Sätta vår spelidé och fortsätta utvecklas. Vi vill ju gärna fortsätta på den vägen vi började förra året med många egna produkter och verkligen bygga vidare och utmana oss själva till att bli bättre och bättre. Det är det viktiga, liksom, att vi fortsätter så som vi började förra året. – Vi bygger ju på våra egna unga spelare och fortsätter att göra det med väldigt många spelare som är i startelvan och i matchtruppen som har spelat i Elfsborg som junior. Det är en kul satsning. Sen vart det leder får vi se. Vi vet att vi på en bra dag kan slå vilket lag som helst i Allsvenskan. Samtidigt ska det hålla över en hel säsong, den jämnheten som kanske är lite tuffare att hålla om man har lite mer oerfarna spelare. Samtidigt har en del av dem som förra året var lite oerfarna blivit ett år äldre och fått väldigt många matcher från förra säsongen och blivit mer rutinerade. Sen ska man ha lite flyt och få med sig poängen också. Det ser spännande ut, men vi får se hur långt det räcker. Men det är klart att vi gillar att vara med och slåss om Europaplatserna varje år, så är det. Ny position som mittback Tidigare år har Anders Svensson vid behov fått vikariera som mittback i Elfsborg ett fåtal gånger. Och det har i flera år talats om att Anders kanske skulle prova att ta steget ner i banan från mittfältet permanent och föra spelet med sin rutin och blick för spelet. I år verkar vara året då han tar steget ner på allvar, åtminstone som det har sett ut hittills i år. Anders har spelat mittback i samtliga matcher han spelat i hittills. – Det har ju varit så sista tiden och det ser ut som att Magnus (Haglund, manager) vill att jag ska konkurrera på mittbackspositionen såsom det har sett ut på träningar och så vidare. Men vi får se längre fram. Anders beskriver skillnaden mellan att vara mittfältare och mittback. – Det är annorlunda. Det är spännande. Framförallt är ju skillnaden att jag är siste man. Jag har ingen bakom mig om jag gör misstag så det är helt annorlunda. Jag spelar med små marginaler och man gör en hel del missar och på ett sätt är det ok om man vet att man har en backlinje bakom sig. Nu har jag ju inte det och det är lite mer riskabelt. Samtidigt ser jag hela spelet och alla delar framför mig och med min erfarenhet och mina kvaliteter så tycker jag att det har fungerat bra än så länge. Och den forne landslagsmannen ser inte längre någon prestige i att få spela varenda match från start. – Vi har ju en väldigt stor potential i vår trupp tycker jag, med många unga spelare vilket är riktigt roligt. Tittar man på innermittfältet där vi ju har två unga nyckelspelare, Viktor Claesson och Marcus Rohdén, så är det klart att de ska spela och utvecklas på rätt sätt. De är så pass bra så de ska spela på sina rätta positioner. Jag finner mig i det och det är inga problem. Jag tycker bara att det är roligt att se de unga spelarnas utveckling och få vara en del av det. – Jag kör ju min sista säsong så jag känner att det är viktigt att satsa på de unga spelarna och sen spelar jag där jag blir tillsagd och om det är utanför plan så får det vara så. Är detta definitivt den sista säsongen? – Ja, det är svårt att säga något annat. Man ska aldrig säga aldrig i den här världen, men till 95% säkerhet så är det så. Det har aldrig funnits en tanke på att dra till Mellanöstern och hämta in de sista stora pengarna innan du lägger skorna på hyllan? – Jag tror inte det. Tror inte att det finns så mycket intresse för en spelare som är 38-39 år där. Jag menar, det har ju förändrats ganska mycket där nere i de länderna. De plockar inte upp spelare i den åldern längre utan det är mest lite yngre spelare och mycket brasilianare. – Vi har kollat upp möjligheterna att gå dit de senaste åren, men det är tufft. Det faller mycket på åldern. Även om jag har bra meriter så är det mycket åldern som det faller på. Så nej, det finns mycket annat. Jag kan ju ägna mig mer åt min familj som har fått uppoffra mycket samtidigt som stora grabben snart börjar skolan. Har det funnits alternativ från Mellanöstern? – Nej, egentligen inte. Inte Mellanöstern. Det har varit lite tankar sista åren när det förändrades lite i och med att ”Chippen” gick dit, men han var ju lite yngre då också. Men nej, det kan jag inte påstå att jag har haft någonting konkret därifrån. Blir jag sugen på det så är det bara att åka dit på semester istället. Dubai kanske, säger Anders skämtsamt. ”Är stolt över mycket jag har gjort” Anders Svensson har haft en lång och framgångsrik karriär hittills med bland annat två SM-guld och två cupguld med Elfsborg, landskampsrekord och fem mästerskap med landslaget och spel i Premier League med Southampton. Nu på karriärens absoluta höst blickar han tillbaka på sin karriär med glädje. – Jag är väldigt stolt över mycket som jag har gjort och känner glädje över att ha fått spela så länge i en så fin klubb som Elfsborg och med landslaget i så många år. Fick ju prova på ett annat äventyr i Southampton i fyra år som var väldigt lärorikt, roligt och spännande. Jag har fått spela fotboll på hög nivå längre än många andra och har klarat mig från skador så jag är väldigt tacksam för att jag har fått hålla på med detta så länge. Är du nöjd med vad du har åstadkommit? – Ja, det tycker jag. Jag är väldigt nöjd och väldigt stolt. Att ta SM-guld var fantastiskt roligt. Och att ta cupguld, spela slutspel med landslaget och ta ett landslagsrekord... Det finns mycket som jag känner mig väldigt nöjd och stolt över. Någonting du ångrar? – Nej, jag tycker inte att det är någon idé att ångra saker, det mår man inte bra av. Visst, det finns saker man hade kunnat göra annorlunda. Men man vet aldrig hur utgången hade blivit i så fall så jag känner inte att jag ångrar någonting direkt. – Har alltid försökt göra mitt bästa i alla situationer och ge 100% i alla situationer och alla matcher. Det har inte alltid gått som man har velat, men det är ju inte för att jag inte har velat utan det har varit för att jag har varit för dålig eller att andra har varit bättre och det har varit lite missflyt och andra saker. Så är det ju. Men när jag lägger av och tittar tillbaka så har det mesta i min karriär gått väldigt väldigt bra så jag känner mig stolt och nöjd. Hur ser du på tiden i Southampton? – Oerhört lärorikt. Spännande och kul äventyr. Fick en hel del vänner och fick spela på en otroligt hög nivå i Premier League. Vi hade ju några fina år där bortsett från sista året. Vi kom ju åtta i ligan en säsong vilket var väldigt bra för Southampton som då dansade kring att hänga sig kvar varje säsong nästan. Vi gick till FA Cup-final och fick spela Uefacupen (nuvarande Europa League) så det var roligt och ett fantastiskt äventyr och det är någonting som jag verkligen inte ångrar att jag tog chansen att spela där med så stora lag och stora spelare och fina arenor. Det var fyra härliga år. Känner du att du kanske skulle ha stannat ett par år till utomlands och försökt uppnå större saker? Större klubbar, mer lukrativa kontrakt – fler titlar? – Nej, det är saker som man funderar på men det är ingenting som jag går och ältar. Man vet aldrig vad som hade hänt i så fall. Finns ju saker som jag har fått för att jag flyttade hem som jag kanske inte hade fått utomlands. Saker som är värt mycket mycket mer. Så det kan man bara spekulera i. – Jag har inte varit ute efter att vinna titlar på det sättet. Jag har fått uppleva mästerskap med landslaget vilket jag är oerhört stolt över och har fått spela med fantastiska fotbollsspelare där och har vunnit Svenska Cupen och Allsvenskan två gånger i en klubb som jag älskar och som inte hade vunnit på många många år. Så det känns otroligt stort. Jag ångrar ingenting, det är ingen idé att ångra. Jag har haft en jättefin karriär och att ha fått vara med om så otroligt mycket, det är jag tacksam för. Tiden i landslaget 1999 fick Anders Svensson göra sin A-landslagsdebut i en träninglandskamp mot Sydafrika. Men den riktiga debuten kom efter EM-slutspelet 2000 i VM-kvalet mot Azerbajdzjan. Den då 24-årige Svensson fick chansen från start och gjorde matchens segermål och från den dagen var han given i landslagstruppen fram tills dess att han tackade för sig i landslaget. Däremellan hann han bland annat med att spela två VM- och tre EM-slutspel samt ta över Thomas Ravellis landskampsrekord och bli den meste landslagsspelaren genom tiderna på herrsidan med 148 landskamper. – För mig är det absolut största du kan göra att spela för ditt land. Att få träffa, spela, utvecklas och lära känna så många otroligt skickliga och duktiga fotbollsspelare och även tränare som man har haft. Det är många minnen för livet och många vänner man har fått genom det så det har varit fantastiskt kul att ha fått vara med i landslaget och dessutom så många gånger som jag har fått. – Det är väl också en av fördelarna med att jag flyttade hem. Att jag hade möjlighet att slå det rekordet med tanke på att man ofta var tillgänglig för alla samlingar och alla träningsmatcher och så vidare. Det har varit otroligt roligt. Vissa mästerskap har varit bättre och mer framgångsrika än andra, vissa kval har varit mer framgångsrika än andra. Det är ju alltid tråkigt när man missar att gå till slutspel som nu i mitt sista kval. Men så är det, ibland är det framgångar, ibland är det motgångar. Man lär sig av motgångarna också. Man lär sig framförallt att uppskatta när det verkligen går bra. Har man bara framgångar blir det väldigt tufft när det kommer någon motgång. Det har varit upp och ner i landslaget, men det mesta har varit upp. Saknar du landslaget? – Ja, det gör jag. Framförallt alla stora och roliga matcher, men sen också alla killarna som man träffar. Man håller ju kontakten med en hel del av dem ändå, men det är klart att man saknar kicken av de stora och roliga matcherna där hela landet följer dig. Det är en kick som man inte får på något annat sätt. I VM 2002 var Sverige ytterst nära att gå vidare från åttondelsfinalen mot Senegal. En stolpträff från Anders Svensson i förlängningen hindrade det från att bli en klassisk sommar likt den -94. – Det hade ju varit skönt om den hade gått stolpe in istället. Det tar ju inte så lång tid därefter som de avgör med en strumprullare istället. Det var väldigt väldigt tungt, men det är ju ingenting jag kan påverka. Grämer den fortfarande? – Jag funderar väl mest på att vi hade ett väldigt bra lag och ett bra spel. Saker som man funderar på är ju att om vi hade gått vidare till kvartsfinal så skulle vi ha fått möta Turkiet, som gjorde ett jättebra VM och kom trea. Vi hade ju haft dem i kvalet innan och visst, de hade ett bra lag, men vårt spel passade dem ganska dåligt. Så jag tror att vi hade haft en bra chans att ta oss vidare från en eventuell kvartsfinal, liksom. Sen hade det helt plötsligt varit som i VM -94 att vara framme i en semifinal i ett VM. Jag menar, det hade varit helt oslagbart. Så på så sätt grämer det fortfarande lite grann. Men vafan, det är många som har haft mer otur än så. Det var ju samma med EM två år senare när ni var ytterst nära att gå vidare. – Ja, där hade vi ett ruskigt bra lag igen. Några av nyckelspelarna var ännu bättre än 2002. Vi gör en väldigt väldigt bra kvartsfinal mot Holland. Vi gör en helt jämn match och hade mycket väl kunnat vinna den, men det blir straffar och vi förlorar. Det är klart att det är tungt, men det är små marginaler. – Det är klart att det är två väldigt stora ögonblick i mitt liv, två mästerskap där vi spelade riktigt bra, men inte hade marginalerna med oss hela vägen i de avgörande momenten. Sen hade vi ju marginalerna med oss i gruppspelet i VM 2002, där vi var utdömda redan innan VM började. Vi hade ju marginalerna med oss mot Argentina i den sista gruppspelsmatchen, om man säger så. Men det är klart att det hade kunnat bli ett fantastiskt VM då, säger Anders Svensson. ”Tommy Söderberg gick bananas i omklädningsrummet” Med sina 14 år i landslaget och nästan 25 år i elitfotbollen är det klart att Anders har varit med om en hel del i sin karriär. När han bes berätta om sina bästa och värsta minnen från karriären tar han sig en snabb funderare och säger: – SM-gulden och mästerskapen, framförallt VM 2002 som var mitt första mästerskap. Det gick ju ganska bra för mig personligen också. Värsta minnet från karriären, då? – Det var ju tungt att förlora mot Senegal, det var det. Det var ett tungt ögonblick, det är inget snack om det. Men det märks att han, trots nederlagen, är stolt och glad över sin tid i landslaget. Han berättar med glädje vidare om minnena från landslaget och bjuder på en skön anekdot: – Det var rätt roligt att se och höra Henrik Larsson uppträda till Lena Philipssons ”Det gör ont” i omklädningsrummet efter segern i premiären i EM 2004 med 5-0 mot... Bulgarien, var det va? Ja. – Ja, den låten gick mycket i omklädningsrummet då och att se ”Henke”, en av de absolut största jag har spelat med och som jag ser upp till väldigt mycket, släppa loss och vara så vansinnigt glad... Det är en rolig sak man minns med glädje. Hur lät det? – Nja, det lät väl rätt bra. Framförallt var det mycket glädje i hela honom och alla övriga med. – Det finns många historier man kan ta upp, säger Anders och drar en till. – Tommy Söderbergs vilda glädje efter avancemanget till VM 2002, när vi bortaslog Turkiet med en vändning i de sista minutrarna. Han gick fullständigt bananas i omklädningsrummet. Det var någon vatten- eller sportdrycksdunk som flög upp och han körde någon sorts jubelrusch genom hela omklädningsrummet. Det är också ett roligt minne. En fantastisk människa som man sett upp till och beundrar väldigt mycket. Om framtiden På tal om Tommy Söderberg. Du har ju haft en del stora och framförallt duktiga tränare genom åren. – Man lär sig väldigt mycket av de här tränarna. Olika tränare med olika filosofier. Man snappar ju upp en del och så här i efterhand tror jag att man snappar upp ännu mer. Tidigare kan man ha varit lite väl kritisk mot vissa. Men så tänker man vafan, det hade han ju rätt i. Jag är ju väldigt impulsiv men man blir klokare med åren. – Det är ju saker som man har lärt sig från alla tränare man har haft, både med Lasse (Lagerbäck, f.d. förbundskapten) och Tommy men även Gordon Strachan, även om jag inte alltid var överens med honom. När man var i England så var det lite sådär... men så här i efterhand känner jag vafan, han hade ju rätt i ganska mycket, alltså. Man blir ju klokare när man blir äldre och då kan man gå tillbaka till vissa situationer och tänka; Ja, det var så han menade, det var så han tänkte. Det förstår jag nu liksom. Framtiden då? – Vi får se vad som händer efter karriären, jag vet inte än. Jag har ju börjat lite med kommenteringen och det känns väldigt roligt. Jag hoppas att jag kan fortsätta utvecklas med det och få en möjlighet att jobba med det lite oftare så att man får en rutin i det. Ibland är det så lång tid mellan matcherna och då känner man sig lite ringrostig när man väl ska göra det igen. Men det är någonting som jag absolut skulle kunna tänka mig att jobba med när jag slutar och blanda det med att vara kvar i fotbollen på något sätt. Visserligen är kommenteringen fotboll också, men kanske något inom Elfsborgs organisation. Men som sagt, vi får se. Har Elfsborg erbjudit dig någon roll inom organisationen efter karriären? – Nej, det har diskuterats saker förut, men ingenting nu på det senaste. Finns det planer på en tränarkarriär? – Nej, det tror jag inte. Man ska aldrig säga aldrig men... Jag har lagt ner väldigt väldigt mycket tid på just fotboll och varit bunden till träningar, träningsläger och matcher och så vidare. Känslan är väl att jag vill ha mer fritid och få mer tid till familjen. Det är väl den stora anledningen att sluta liksom, just att få den tiden. Att vara tränare eller huvudtränare så kommer man ju att vara borta minst lika mycket som man är nu. Så nej, jag tror inte det, avslutar Anders Svensson. Till sist avslutar vi med ett par snabba frågor:

Favoritklubb? – Elfsborg. Favoritspelare? – Michael Laudrup. Vilken är den bästa spelaren du har spelat Med? – Eh...jag säger två, får man göra det? Henrik Larsson och Zlatan Ibrahimovic. Vilken är den bästa spelaren du har spelat Mot? – Det är väl Messi och Xavi. Messi har jag mött en gång och Xavi har jag mött flera gånger. Gräset på Friends Arena eller konstgräs? – (skratt) Jag väljer nog Friends Arena, faktiskt. Göra mål eller rädda på egen mållinje? – Göra mål. Slutligen, när Zlatan en gång ombads förklara hur hans ultimata drömmål skulle se ut svarade han att han skulle ta bollen i eget straffområde, springa i sicksack över hela planen och dribbla hela motståndarlaget för att sedan slå ett inlägg till Henrik Larsson som skulle lägga in den med en konstspark. Hur ser ditt drömmål ut? – Mitt ultimata drömmål... dribbla igenom mer eller mindre hela laget och göra mål. *** Intervjun med Anders Svensson är den första av flera i en Exklusiv intervjuserie som publiceras i samband med lanseringen av denna nya hemsida fotbollenligtkenny.com. Nästa del i intervjuserien publiceras i dagarna. Håll utkik!