För mig är Andreas Isaksson given etta i landslaget

Foto: C More/TV4/FCK TV Ända sedan Andreas Isaksson tog över jobbet som förstemålvakt i landslaget efter Magnus Hedman 2002 har han varit given etta. I början av sin landslagskarriär blev han ofta hyllad som en kommande stormålvakt. EM 2004 var han kanske i sitt livs form och räddade Sverige otaliga gånger den turneringen, och han har räddat Sverige många gånger sedan dess också. Trots det har kritiken ökat allt mer med åren, ofta obefogat om ni frågar mig. Jag kan inte förstå vad det är som Andreas Isaksson gör som skapar missnöje bland folk. Visst, hans spel med fötterna är inte det bästa, men det är heller inte en målvakts främsta uppgift, oavsett vad man tycker om hur en ”modern” målvakt ska vara. Andreas Isaksson är en mycket kompetent målvakt som sällan gör misstag, åtminstone inte i landslaget. Han har på sina 120 landskamper, vad jag kan minnas, gjort färre misstag än de flesta har fingrar, och det säger väl en del om hur stabil han har varit i landslaget.

Så, vad är det som gör att man vill byta ut honom? Vad är det som gör att man inte anser att han är Sveriges bästa målvakt? Vad är det som gör att man anser att andra är bättre än ”Isak”, för det måste väl finnas en bättre om man ska byta ut honom, eller? Finns det det då?

Nja, jag är inte säker på att det finns någon som är bättre just nu. Dels för att de vi har som utmanar inte är tillräckligt bra för att peta Isaksson i dagsläget, dels för att Isaksson är stabil och har varit så under alla år. Det finns ingen anledning att byta. Man ska inte byta bara för bytandets skull, och man ska inte byta bara för att det finns en yngre kille vars namn är lite spännande och nytt.

Under alla år som Andreas Isaksson varit etta i landslaget har utmanarna kommit och vissa av de också gått. Här är några av namnen som de senaste åren har utmanat Isaksson om målvaktsposten: John Alvbåge: Var aldrig riktigt nära att hota. Rami Shaaban: Kompetent och stabil målvakt och fick mycket speltid under sin korta landslagskarriär. Men var tydlig tvåa och fick speltid mest på grund av att Isaksson var skadedrabbad under denna period. Eddie Gustafsson: Hyllad i Norge och Österrike men var tydlig reserv bakom Andreas Isaksson och vissa perioder även Rami Shaaban. Pär Hansson: Var inte heller han riktigt nära att ta över Isakssons plats. Mest upphaussad av media och fans. Har egentligen ett ganska tunt register där spelet med fötterna är mest det som gör honom ”attraktiv”. Men en målvakt ska ju kunna mer än att bara spela med fötterna, han ska kunna rädda bollar också. Där är Hansson inte så mycket bättre än andra, och förmodligen därför som han inte har flyttat utomlands än. Johan Wiland: Den som har varit närmast Andreas Isaksson men ändå inte varit särskilt nära, och det säger en del om hur säker Isaksson har varit på sin plats. Var mest en grej bland media och fans, efter några bra insatser i Champions League. Idag är det ingen som skriker efter de namnen längre. Gustafsson och Shaaban har lagt av, Alvbåge blandar och ger i IFK Göteborg och är långt från landslagsdiskussionerna, Wiland är bänkad i FC Köpenhamn och Hansson har fastnat i Helsingborg. Numera skriks det efter Robin Olsen efter hans nyfunna Champions League-erfarenheter, men framförallt är det Kristoffer Nordfeldt det handlar om. Heerenveen-målvakten har gjort det bra i den holländska ligan och sägs vara jagad av klubbar ute i större ligor och är möjligtvis lika duktig som Andreas Isaksson, men varför byta när Isaksson gör det fortsatt bra (Ja, han gör det bra om det är någon som tvivlar). Olsen? Inte tillräckligt bra än, gör fortfarande misstag och har mycket kvar att lära.

Den här säsongen har Andreas Isaksson inte fått lika mycket speltid i klubblaget. Några är oroliga att det ska påverka hans spel och några anser att han borde petas just på grund av bristen på speltid. Jag är inte orolig, inte än iallafall. Som Hamrén sade på presskonferensen häromveckan angående Isakssons brist på speltid: ”Jag är inte orolig just nu, självklart kommer det till en viss gräns (bristen på speltid) som gör att det påverkar, men det är det inte just nu.”

Många har kommit, många har utmanat, många har fansen velat se istället för Isaksson, men ingen har lyckats peta honom. Och så här 13 år efter att han tog över målvaktsposten står han kvar, som given etta.

Andreas Isaksson har tidigare aviserat att detta EM-kvalet och kommande EM-slutspelet blir hans sista insatser i landslaget. Han fyller 35 nästa höst, och ärligt talat tror jag att han hade hållt i ett kval till. Men lämnar han in handskarna, så lämnar han in handskarna. Tills dess ser jag absolut ingen anledning att byta vår nummer ett. Han har varit stabil i 13 år, han är stabil än idag. Han är vår man. Åtminstone tills han konkurrerar ut sig själv, vilket han på 13 år inte har gjort ännu.

#allmänt #landslag #sverige